Stoet som drar heter Prima. Stengärdsgården som syns bakom är närmare två meter hög. Herman Buss, kallad "Rustjin" hade hjälp av Alfred Smeds, "Lövis-Alfred" vid stenbrytningen ur den närbelägna åkern bakom stenröset. Herman lade tunga stenlass och hästen som drog blev sträckt invärtes så att ingen mat hölls i magen. Ett allmänt talesätt i byn om "Rustjin" var att det bara var "ti haald å slepp som tå Rustjin tjöört"