Tegeltillverknings förberedning

Att Tölbyborna var duktiga tegelslagare under flydda sekler är väl dokumenterat. Därom vittna även de stora lergropar som förr fanns lite varstans, men som numera igenfyllts. Då man förr byggde boningshus murades eldstäderna med i bygden tillverkade brända tegel. Även ri-ugnarna och fäbodställenas spisar var av tegel. Påträffar man tegelrester ute i naturen, betyder detta att här har bosättning funnits. Tegeltillverkning förr var en omständlig procedur. Den bestod av ett arbetslag på upp till 8-10 personer. Även kvinnor kunde vara engagerade med bortbärning av träformarna vari de gjorda teglen fanns för urtagning, soltorkade och för senare bränning. Vidstående bild visar en del av tegeltillverkning på "Jåfs Ulrikas Öirin" då "Ulrikas karlarna" år 1925 slog tegel för leverans till Vasa Stentyckeris bygge. Vid "leirkranen" till vänster står Otto Enegren och Petter Ceder från Rimal från en släkting till Ulrik. Petter sköter om påfyllningen med spade av leran som brukats genom roterande av krans inre till lämplig konsistens genom hästens kringvandring. Evert Påfs, lite skymd av bommen skottar fram mera lera att material skall finnas tillhanda för de flitiga händer som kunde slå 2000-2200 tegelämnen per dag. Fotografiet har tillsätts fotokursen av Johannes U.son Påfs, född 1894. Efter mycket sökande återfanns kortet slutligen i gårdens gömmor. VI tackar honom och hans gårdsfolk för vänligheten härutinnan och efterlyser bilder från arbetsbordet där själva fabrikationen skulle ha varit i gång.